Livet är en buss

Jag åker buss. En försenad bussjävel som ska hålla på att åka in på onödiga ställen där ingen bor. Osv.

Igår var jag 9 år med Gustav. Nostalgitrippade lite också. Så jävla skönt att ligga i en varsin soffa å bara snacka en massa minnen. Okomplicerat.

Blir btw stadstös i några veckor nu. Lägga nära centrum. God bless snälla kussar!
Undrar hur många som tycker jag är en tönt som sitter å bloggar från en iPad på en dalatrafikbuss. Rätt många.

Hörs.
Hej.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0